Varför är livet som det är?

det är då själva fasen att det ska vara så svårt att få vara glad, lycklig eller nöjd med nåt.

jag är envis som f-n men när man helst plötsligt har en bra dag/vecka eller vad det nu kan vara så är det ändå nåt eller nån jävel som ser till att man hamnar i avgrunden igen.

ta bara min bil till exempel, börjar tröttna på att behöva byta kyl och vattenpump stup i kvarten. om jag bara kunde förstå varför det inte håller, har provat allt jag kan komma på.

Min lördag var iaf den bästa dagen jag haft på länge. varför tänker jag inte gå in på här utan håller det för mig själv och andra inblandade.

har precis konstaterat att det snöar (igen) *suck*
inte för att jag vet om saker och ting skulle vara bättre om det var varmt och soligt men det är ju iaf lite mer givande.

just nu längtar jag mest på att det ska bli den 19:e februari. tror det blir en bra dag, eller... hoppas det.

normalt sett borde jag se fram emot den 11:e oxå eftersom jag fyller år då. men tyvärr så gör jag inte det.