Angående förra inlägget

får tillägga oxå att bara för att jag söker kärleken eller vad man nu ska kalla det så betyder inte det automatiskt att man ska flytta ihop, gifta sig etc. (sånna saker är sånt som händer med tiden om man båda vill det)

jag bara bli älskad.

Tankar

Alltså, detta med livet.
jag vill så mycket men det blir bara skit av det ändå.
vad gör jag för fel? eller är det fel på mig överhuvudtaget?

jag trodde jag var kär, eller snarare jag var kär. sen hände nåt, jag vet inte vad men tydligen var det nåt fel på mig.

allt jag vill är att nån ska tycka om mig som jag är.
jag har flera vänner som säger att dom tycker om mig men ibland funderar jag på om en del bara säger det för att typ vara snälla och inte såra mig.

nåt annat som är så sjkukt irriterande är att alltid när jag träffar på nån som jag "gillar" så finns det vissa saker som gör det hela komplicerat. nog för att kärleken inte har några gränser men ändå.